Ett liv för mig

Okej okej, jag vet att jag kommer få äta upp den här meningen när jag börjat jobba, men ÅH VAD JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT VARA LEDIG NU! Det är faktiskt helt sant… Såhär kul har min dag varit:
- Kollat på repriser av massa skitprogram (mindre kul).
- Bakat ett bröd (kul och bra).
- Faxat och mailat LaTrobe om mina betyg (inte jättekul, men nödvändigt).
- Väntat på mitt avtal och schema som aldrig kom (onödigt att vänta på posten).
- Handlat mat på ICA Maxi (bra, utnyttjade till och med rabatter=vuxenpoäng).
- Bakat kokosgifflar (jättekul).
- Kollat på ännu mer repriser av massa skitprogram (ännu mindre kul).
- Läst Harry Potter 7 (kul, och bra så att jag inte glömmer engelskan).
- Skrivit en Baklista, alltså en lista på saker jag vill baka (kul men kanske lite onödigt).

Under dagen har jag även hunnit med att skriva en sång på Melodin “Jag är en jävel på kärlek”. Den går såhär:
Jag är en jävel på att baka,
jag är en jävel på att baka kakorna.
Jag är en jävel på att baka,
och det finns ingen som kan baka bättre än jag.

Hej och hå. Sa jag att jag är uttråkad?
//Astrid

Jag har belönats med världens bästa vänner. Jag har om och om igen sen jag kom hem från Australien fått bevis för detta.

Jag kom hem som ett vrak som bara ville tillbaka till min stad Melbourne. Då fanns de där och stöttade och tröstade och sa att allt skulle bli bättre. Och det blev det, de hade rätt.

Allt blev konstigt när jag inte visste vad som skulle hända med tentor och praktik. Då fanns de där igen och stöttade och tröstade och sa att allt skulle ordna sig. Det gjorde det, de hade rätt.

Sen hände allt med Mr. Left Leg. Då fanns de där och förbannade och stöttade och tröstade och sa att det skulle bli bättre. Det har det blivit, de hade rätt.

Och så kom mina sluttentor. Då ringde de och peppade och stöttade och hejade och tänkte på mig och trodde på mig mer än vad jag trodde på mig själv. Och de blev glada för min skull när jag klarade mig.

Sen sökte jag jobb, då trodde de än en gång mer på mig än vad jag själv gjorde och peppade och hejade och ringde och skickade sms. Och de fick mig att känna mig som världens bästa sjuksköterska, som skulle klara allt, och få precis det jobbet jag ville ha. Det fick jag, de hade rätt.

Det har varit 2.5 rätt tuffa månader sen jag kom hem, men jag sitter här, och jag lever och jag är lycklig och glad att jag klarat mig ut på andra sidan det där mörka som har varit. Och allt tack vare mina vänner. De är fantastiska.

Tack Caro, Helena, Stina, Klara, Karin, Am, Ida, Läss, Elin, och alla ni andra som vet vilka ni är (gud vad jag saknar er förresten!!) för att ni finns. Utan er vore jag ingenting, och jag hoppas ni förstår hur mycket ni betyder för mig och hur glad jag är att ni finns i mitt liv.

//Astrid
(som sitter här och gråter av tacksamhet)

Det ljusnar, både vid horisonten och i livet… Jag visste att mars skulle bli en bra månad. Jag visste det! Halleluja!!

Jag sökte tre jobb. Three, trois, kolm, drei, tres. Ett på infen, ett allmänt sommarjobb på UMAS och ett på AVA. Jag har varit på två intervjuer, en på infen och en på AVA och blivit erbjuden två till, på två olika avdelningar. Jag har fått jobb. Två stycken. Det är heeeelt sjukt, och jag tar det jag helst vill ha, det jag gått och hoppats på- AVA!

Idag känner jag mig så sjukt jäkla grym, så on top of the world, så bra, så lycklig!! Jag trodde verkligen inte att jag som helt grön och nyfärdig sjuksköterska skulle kunna välja mellan två bra jobb, men herregud, det kan jag. Antingen är de verkligen i desperat behov av folk, eller så är jag både bra och har flyt! Jag väljer att tro på det sista…

TJOHOO!!!
//en väldigt glad Astrid

Bara för att han är så otroligt läcker här.
Bara för att han sjunger hjärta så fint.
Bara för att, helt enkelt!

//Astrid

Jag tänkte att jag skulle pigga upp mig själv lite idag eftersom jag är så nedrans förkyld, och eftersom jag spenderat hela helgen med att hjälpa mina föräldrar att flytta och städa. Så jag stack ner på stan med siktet inställt på en kjol. Och nog kom jag hem med en kjol! En superfin kjol från MQ. Men vet ni vad jag är gladast över? Min nya Marimekkopärm. Jomenvisst, ingenting piggar upp så mycket som en pärm! Nu lyser den upp min bokhylla och de andra pärmarna ser mycket avundsjuka ut, jag tror bestämt att de också vill vara Marimekkopärmar. Vad jag ska ha i den har jag inte riktigt bestämt… Jobbpapper kanske, när jag väl får nåt jobb. Väntar på besked från två, så håll tummarna att jag får det jag vill ha. Det är verkligen ett drömjobb…

Som sagt, spenderade helgen med att hjälpa mor och far att flytta… Herreminje vad mycket glas min ömma moder har! Efter ungefär femtielfte lådan där det stod ‘glas’ på kunde jag inte annat än skratta. Men när jag tänker efter är jag nog inte mycket bättre själv… jag kom hem ca 20 glas rikare, och har nog minst lika många glas själv. Eh-he.

Nu ska jag lyssna på Salem Al Fakirs nya skiva och rensa ut lite i mina köksskåp så att jag får plats med mina nya glas (alltså, snapsglas och martiniglas måste man faktiskt ha, eller hur?) och så ska jag städa resten av lägenheten. Sen ska jag belöna mig med två buntar tulpaner som jag fått av mor för att jag klarade mig och är sjuksköterska.

Hej hopp!
//Astrid

I give you:
ASTRID- leg. sjuksköterska!!!
Oh yes, det gick vägen, och här sitter en rykande färsk sjuksköterska…
Nu ska jag planera min examensfest och dricka champagne med Caro.
Baj baj!
//Astrid

Om 12 timmar gäller det.
Oh lord vad jag är nervös!!
Vore tacksam för någon hålld liten tumme…
//Astrid

Jag älskar söndagar som denna… Jag har absolut ingenting jag behöver göra, mer än att njuta av dagen. Jag kan gå omkring i mina mysbyxor och diska lite när jag känner för det, klistra in foton i album när jag känner för det och titta lite på tv när jag känner för det. Mitt under mitt mysande precis slog det plötsligt mig att det faktiskt är såhär mitt liv snart kommer se ut typ hela tiden. Jobb, ledig, jobb, jobb, jobb, ledig, ledig liksom… och när jag är ledig då är jag verkligen ledig. Wow, jag ryser nästan av välbehagskänsla. Inga tentor att plugga till trots praktik, bara massa lediga dagar! Vad ska jag göra med all min lediga tid? Vad gör normala människor på sin fritid om de inte har familj liksom?

På min lediga dag har jag även hunnit fundera över framtiden… Oh yes, det har jag. Jag hoppas just nu på en bra utgång på tisdagens sista tenta, så att jag faktiskt blir klar. Annars väntar mer praktik. Klarar jag den är jag arbetslös sjuksköterska. Eller kanske arbetssökande, eller mellan två arbeten. Nåt av det. Jag sätter även mitt hopp till onsdagens aktiviteter, kanske får jag veta ännu mer vad framtiden vill med mig då. Kanske.

Just nu pendlar jag mellan ‘JA, JAG KLARAR DET!!’ och ‘NEJ, DETTA KOMMER ALDRIG ATT GÅ!!’. Jag har till och med skrivit två olika blogginlägg, ett JIPPI och ett OH-NO. Vi får se vilket som jag publicerar på tisdag helt enkelt…

Ja herregud, jag börjar bli rejält nervös.
//Astrid

Jahaja,
den här tiden om en vecka kan jag vara Astrid, leg. sjuksköterska om allt går som det ska.
Bredvidgång på fredag och måndag och så bedside på tisdag.
Alltså, hur sjukt vore inte det?! Supersjukt!
Och jäääkligt läskigt.
Och skönt.
Och underbart.
//Astrid

Gud alltså, ibland kan helger vara helt underbara. Ni kanske undrar varför just denna helg har varit underbar? Tänkte väl!
Här kommer en lista:
1. Fredagen blev en slapp dag efter det att tentan var gjord.
2. Fredagskvällen spenderade jag hos Helena, med henne och Emma. Vi var vuxna nog att prata om fonder, hur vi vill att vården ska vara, och om varför vi alla är bra precis som vi är.
3. Jag fick en sååå söt klänning av Helena, och lite annat smått och gott mycket trevligt!
4. Lördagen började med en gratis frukost på Espresso House.
5. Även om jag inte var på världens partyhumör innan, blev 20-årssittningen på ÖG:s en hit! Och så fick jag känna mig lite uppskattad igen… Tror inte jag fått så många komplimanger på en kväll förr…
6. Idag har jag varit på en sjukt bra familjegudstjänst med fina barnkören.
7. Och sist men inte minst: JAG KLARADE TENTAN SOM JAG SKREV I FREDAGS! Det fick jag veta idag. Two down, one to go. Jag ser ljuset, jag ser ljuset…

Idag är det hopp om livet.
//Astrid